Syster min

Saskia och Klara är tvillingar och kan allt om systerskapet (English version here): de delar varje önskan, varje motgång. Men en dag försvinner Klara. Tio år senare återvänder Saskia från Amsterdam till Stockholm för att städa ur familjens sommarhus. På vinden finner hon ett gulnat tidningsurklipp:

”I går påträffades två människor döda i ett hus utanför Stockholm. Kvinnan, 33, var skjuten i huvudet, och mannen, 51, i bröstet. I samband med dödsfallen rapporteras en 30-årig kvinna ha försvunnit. Polisen har i det senare fallet anledning att misstänka självmord, men någon kropp har inte återfunnits och omständigheterna är oklara.”

Den skjutna kvinnan hette Desirée Cronenfelt – Klaras bästa väninna. Mannen var en av Desirées leksaker. Den försvunna var Klara Mårstedt. Saskia hittar också en kartong med Klaras dagböcker, och det visar sig att de är ställda till henne själv. Dessutom dyker en pensionerad kriminalinspektör, som en gång hade hand om fallet, upp på skärgårdsön med ett nyvaknat intresse för vad som egentligen hände när Klara försvann. Långsamt rullas sanningen om tvillingsystern upp.

Utdrag ur ”Syster min”: (1997)

”Det är inte om mig detta ska handla, det är om min syster. Vad kan man säga om systerskapet? Att det är förtärande? Förfärande? Förtjusande? Klaras och mitt systerskap är av det påträngande slaget, det man älskar till avsky – den sortens systerskap någon slutligen måste dö av. Jag vet inte varför. Kan det bero på att vi alltid känt oss tvungna att glida in och ut ur varandra, såsom också nära väninnor gör, på ett sätt som inte lämnar några murar oss emellan? Gränsen där din hud börjar och min slutar är mellan systrar för länge sedan utsuddad. Jag gråter om du gråter. Jag lider om du lider. Jag blöder om du blöder. Gå inte i bitar, jag har något viktigt att utföra i morgon och det tar så lång tid att plocka ihop oss båda, snälla sötnos.

Min tvillingsyster finns inte längre. Jag talar vackert om detta systerskap och i själva verket är min andra halva död. Som storasyster – hela åtta minuter äldre men, tro mig, de var avgörande – har jag alltid varit den starka av oss båda. Jag är den som givit order och tagit kommandot, med den självklara auktoritet som en storasyster äger. Jag är den som beordrat utan att någonsin börja med: ”Snälla, skulle du vilja hjälpa mig med…?” Jag sa alltid: ”Gör följande…!” Jag är den kompetenta, intakta, lyckade storasystern som alltid skulle finnas där för att ta över om det hade behövts. Det behövdes. Jag tog över. Och Klara, hon försvann.”

Bakom pärmarna – skrivprocessen för ”Syster min”

Jag vaknade en morgon med första meningen till en roman klar: ”Det är inte om mig detta ska handla, det är om min syster.” Det tog mig nästan 5 år att klura ut denna berättelse och jag höll på att bli halvt galen av frustration under gång. Varför gömmer sig Saskia bakom sin syster Klara, varför vill hon inte berätta om sig själv? Kan en människa gömmas inom en annan? Och hur beskriver jag i så fall det, så att en läsare hänger med men inte känner sig överkörd?

Hur man berättar en historia och hela tiden har läsaren med sig i en andlös förväntan, utan att göra sig rolig på karaktärernas bekostnad, var vad jag lärde mig av ”Syster min”. Den romanen var mitt gesällprov, jag tror det var därför den tog en sådan tid. Därför var det extra roligt att den blev mitt genombrott, särskilt i Holland. För första gången förstod jag vad en författares hantverk gick ut på. Tidigare hade jag nog dolt mig en del i att jag ansågs ha ett vackert och poetiskt språk. Men det räcker bara så långt…

Lite rolig kuriosa: det är min syster Christina och jag som barn på omslaget (ännu ett fint av Lotta Kuhlhorn), jag är till höger. Vi sitter på en båt mellan Beirut och Venedig på väg hem från Iran, tror jag, och på den obeskurna bilden ser man att mina strumpor är nedhasade och trasiga och jag har en massa blåmärken. Min syster håller en fin docka i handen och hennes strumpor och ben är betydligt mer prydliga! Den har vi skrattat mycket åt. I dag är jag långt ifrån lika slarvig som då, även om jag faktiskt fortfarande ofta har hål i och fläckar på  kläderna (har aldrig begripit hur man får bort dem).

Andra böcker

Fantomsmärtor i Bonnier Pocket
Emmy Moréns dubbla liv i pocket
Syster min i pocket
Älskade du i pocket
Emmy Moréns dubbla liv
Fantomsmärtor
Pappan som rymde hemifrån
Islossning
Flickorna som var vakna för länge
Mamman som tjatade så att hon dog
Mina döttrars systrar
Smultronbett
Sömnlös
Syster min
Fredrikas fräkneunion
När elefanter dansar
Tillit till dig
Akvarium
Älskade du