border
1/52/53/54/55/5

    • Tillit till dig

    • ”Tillit till dig” handlar om Saga och Zacharias, växelvis återger de historien …

      Läs mer

    • Akvarium

    • Hon lever i Akvariet där man måste ljuga för att bli medlem, …

      Läs mer

    • Älskade du

    • ”Älskade du” är berättelsen om en kärlekshistorias uppgång och fall. Ett jag …

      Läs mer

Att få distans till det man skrivit

Hur kan det komma sig att det ofta krävs uppåt 3, 4 år innan man får distans till det man skrivit? Man är i detta fall jag, men jag tror att jag talar för många. Det är som om jag kan se på den text jag just håller på med men bokstäverna är dimmiga och rör sig i sidleds medan jag försöker fånga dem. Det här händer alltid när jag jobbat för länge med en text.

Som nu, med romanen ”Fantomsmärtor” som kommer i september. Jag ser inte längre vad där står. Jag vet inte längre om det går att läsa. Jag vet inte vad romanen innehåller. Jag kan inte bedöma kvalitén, idé, tanken, känslan eller språket. Det kliar i huvudet när jag ska tänka på den. Trött? Kanske det. Bör gå vidare? Troligen. Sorg över att släppa taget om karaktärerna? Det med. Men det är alltid samma sak: först efter några år har jag en känsla för om texten höll.

Och allt det här väcktes av att jag fick några frågor från en bokcirkel för alla…

http://bokcirkelforalla.wordpress.com/2010/05/24/mailintervju-med-barbara-voors/




Till startsidan

Kommentera “Att få distans till det man skrivit”